Flora Wiström om livet som nybliven mamma: ”Jag var så rädd”

Författaren Flora Wiström berättar om oron inför att skaffa barn – och om den starka känslan som kom när dottern väl var född. I en personlig text beskriver hon den första tiden som förälder och hur livet plötsligt knyter samman minnen från förr med tankar om framtiden.
Wiström skriver att hon länge var rädd för att föräldraskapet skulle göra tillvaron trängre och fylla den med ansvar och missnöje. Hon oroade sig för att tappa frihet, få mindre tid att skriva och hamna längre ifrån sin partner. Även relationerna till vänner och andra närstående fanns med i hennes funderingar.
Samtidigt återger hon ett ögonblick med sin halvårsgamla dotter. När barnet sträcker sig mot telefonen lyfter Wiström upp henne och beskriver närheten och blicken mellan dem. Den lilla stunden får henne att tänka på sin egen mamma och en resa de gjorde tillsammans när Wiström var tolv år.
Hon tar också upp hur hon och vännerna diskuterade om det är rimligt att sätta barn till världen med tanke på klimatet och krig. Frågan om att få barn kan, skriver hon, kännas både djupt personlig och större än familjen – särskilt när samhällsdebatten samtidigt handlar om sjunkande födelsetal.
Trots oron landar texten i en vilja att rymma både bekymmer och nyfikenhet inför framtiden. Wiström beskriver föräldraskapet som en erfarenhet som förändrat hennes blick på tiden, familjen och banden mellan generationer.
Källa ↗